Detta med att Vietnameserna ALSKAR barn ar ingen lek. Alla, alla, alla som moter oss inom nagra meters radie stannar till och vill gulla med Edward. Antingen vill de bara fa ett leenede. Men for det masta nojer de sig inte med det. Det vill pussa pa handerna och kinderna pa honom och valdigt garna halla honom. Alla blir helt overlyckliga om vi stannar till sa att de far gulla med honom.
Edward stortrivs och skrattar hela hela tiden. Som foralder ar det smickrade att (det masta vara minst) ca 200 personer som dagen sager att man har ett fantastikt vackert barn. Det ar ocksa ganska jobbigt eftersom ALLA vill halsa pa honom. Man maste exakt hela tiden vara pa sin vakt, sa att ingen allt for "bacillig person" bara rusar fram och borjar pussa pa honom. Det ar ocksa ganska svart att bara flanera langs en gata. Da sa fort du gor en tillstymmelse till att stanna till pa gatan och titta pa nagor spannande kommer minst fyra personer fram och du kan inte titta pa det du ville titta pa utan blir bara staende med fyra urgulliga och sota vietnamester och en skrattaden Edward. Alla ar dock valdigt trevliga hela tiden. Vietnamesernna ar overlag ett trevligt folk. (i alla fall om man gar runt med en SUPERSTAR pa magen) :)
onsdag, mars 10, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar